Men innan dess vill jag nog egentligen synka min gamla skrivhörna med den här. Jag vet bara inte hur. Där finns några texter jag känner behöver följa med, inte så mycket för att jag ska ha något att luta mig mot utan snarare för att jag ska ha något i ryggen som driver mig framåt.
Just nu behöver jag drivas framåt, jag behöver att inte fastna i leran. Samtidigt som jag redan är på väg, jag känner hur accelerationen fortgår, så kommer jag ingenstans. Mina blockeringar är för kraftfulla. Jag behöver sänka garden, bara en liten smula så att jag åtminstone ser över kanten på min egen mur, ser vad det är som finns på andra sidan.
För helvete! Jag är inte bara klen, jag är feg också! Om inte beslutsfattarmonstret i mig vaknar och sliter tag i mig snart så vet jag inte vem som ska göra det, eller vill göra det. Så fram med surkärringen och det nu!
Inga länkar till omvärlden idag. Det kommer kanske senare, om jag ser att den här kommer hållas igång.