Tag Archives: film

moviestar

Posted on by
Reply

Tänk att man blir så galet trött av att göra ingenting, eller så hade det inget med saken att göra utan var istället helt relaterat till årstiden. Imorgon måste jag påminna mig hårt om att faktiskt plugga. Jag har ignorerat det ett par dagar nu igen. Även om det förvisso har ignorerats för inkomstbringande sysslor så är inte imorgon rätt dag att fortsätta ignorera. Dagen idag var hur som helst en välkommen avvikare från de annars ganska så lika, vardagliga, tråkiga dygnen i mitt liv.

Tillsammans med lite andra bekanta från twitter och en hel del andra statister (som jag misstänker har högre ambitioner med sina framträdanden) spenderades första halvan av dagen på Kajplats 14 i en kall båt med ett hysteriskt franskt filmteam i omlopp.

ännu en hopplös romantiker

Posted on by
1

Jag skulle ha skrivit ett klokt, genomtänkt inlägg idag. Ni vet den där varianten med ett tydligt budskap inlindat i en underhållande förpackning, något som gör att man inte riktigt vill sluta läsa.

Jag skulle ha läst en bok idag, eller åtminstone stora delar av en bok eller två. Helst också läst med överstrykningspenna i handen och anteckningsblock bredvid.

Jag skulle ha sorterat upp tvätten, letat reda på en tvättid och kanske också sprungit iväg och handlat mer tvättmedel. Tror bestämt det är dags för det.

Jag skulle ha fixat och trixat i köket. Städat av mitt enorma köksbord. Burit ut tomflaskor och tidningar till återvinningen på bakgården. Lagat riktigt mat, endera blomkålsgratäng eller något med resten av rödbetorna.

Jag skulle ha… men det gjorde jag inte.

Istället slog den hopplösa romantikern i mig till och krävde att bli matad med drömscenarion man bara ser på film, eller möjligen TV, men som aldrig inträffar i verkligheten. Sån’t där som gör att det rycker i hjärterötterna, tårarna kör rally ner för kinderna på en och man till slut kramar sig själv i brist på någon annan att gosa med.

Det blev alltså en omgång i soffan med den mest hopplösa (och ändå så underbara) kärlekshistoria som mänskligheten har behövt stå ut med. Lite grann inser jag också att det nog är därifrån jag hämtade inspiration och satt upp riktlinjer för hur min “sanna kärlek” skulle vara.

Kanske inte fullt så hårig, men ni som har vuxit upp med serien (Skönheten och Odjuret alltså) eller sett den senare förstår nog ändå vad jag menar.

tänk så enkelt det skulle kunna vara

Posted on by
Reply

Maggie Smith har en rollfigur vid namn Grace Hawkins som på ett effektivt sätt gör sig av med de problem hon upplever finns i hennes omgivning. Att det samtidigt verkar så enkelt och bekymmerslöst får en att ibland önska sig mod nog att göra detsamma.

Tänk dig bara, att istället för att låta den otrogne maken fly landet med sin älskarinna sticka kniven i båda två för att sedan trula ner kropparna i en gigantisk läderkoffert för vidare transport någon annanstans i världen. Eller varför inte bara göra sig av med grannens irriterande hund som håller familjen vaken om nätterna, för att inte tala om grannen också då han snokar alldeles för mycket efter att hunden försvunnit. Det finns en del gånger när jag önskar att det vore så enkelt.

Filmen, Keeping Mum, är kanske inte något som förtjänar en Oscar men jag kan ändå inte låta bli att gilla hur bekymmerslöst enkelt och logiskt Maggies karaktär ser på världen samtidigt som ordvalet och dialogerna rör sig på så många nivåer att man inte kan annat än njuta. Så nog är den värd en stund i soffan – igen.