Jag tänkte passa på att säga några ord om den. Jo, det är svårt att känna tacksamhet när du mår fysiskt dåligt, har det svårt ekonomiskt eller på annat sätt har det besvärligt omkring dig, jag vet. Men att inte göra det är att ungefär lika dumt som att inte äta när du är hungrig, dricka något när du är törstig eller för att vara lite extrem – att inte andas. Tacksamhet är en superkraft som öppnar upp för så mycket mer än du någonsin kunnat föreställa dig.
I april i år, när jag var som mest trött på mig själv och hur mitt liv såg ut, började jag skriva ner tio saker varje dag som jag är tacksam över. Det kan tyckas mycket och det kan te sig lite motigt i början men det kan vara små som stora saker och det viktigaste var att fortsätta. Varje dag. Första handlingen direkt på morgonen.
Allt eftersom började saker hända. Till en början inte så mycket omkring mig som inom mig. Att känna tacksamheten, inte bara skriva ner vad jag var tacksam över, skapade en resonans på flera plan. Saker som tidigare varit superjobbiga blev hanterbara. Drömmar som tidigare känts bortom all rimlighet började klarna och te sig möjliga. Jag stärktes varje dag – inifrån.
Jag stärks fortfarande av det varje dag. Det hjälper mig oerhört mycket idag, i det jag har framför mig och i det jag gör nu. Jag hade en tänkt målbild redan innan, men då jag insåg att jag inte brinner för den har den utökats med fler – andra målbilder där passion och inspiration flödar. Jag ser möjligheter som jag aldrig tidigare ens hade övervägt, följer min intuition när den visar en riktning och är tacksam över de möjligheter och människor som leds in i mitt liv.
Bland annat möjligheten att skapa en fantastisk inkomstkälla, en business, ett liv så som jag vill att det ska se ut. Inte så som mallen mina föräldrar använde för att lära mig hur livet ser ut. Det är verkligen en fantastisk möjlighet utan missriktat tvång eller annat fulspel. Varje dag som jag förstår businessen lite bättre ser jag också vilken fantastisk möjlighet det är för människor omkring mig, och tenderar att berätta det för dem.
Dock vill alla inte lyssna. Så klart! De motargument jag möts av är dessutom ofta rätt fula. En del har t o m hävdat att jag blivit hjärntvättad och är korkad. Fantastiska människor, som tror sig veta så mycket bättre än andra, har sina bestämda uppfattningar om vad som är verklighet och dessutom inte är det minsta intresserade av att kliva ur sina offerkoftor (som de oftast klär sig i) och omvärdera sina egna tankar. Varje gång jag möts av dem känner jag tacksamhet. (Nu måste det väl ändå ha brunnit? tänker du säkert)
Jag är inte ute efter att omvända och övertyga någon som inte vill förändras, inte vill lämna sin trygga misär. Det är inte mitt mål och inte heller min livsuppgift. Så därför är jag så oerhört tacksam över att dessa fantastiska människor tidigt och tydligt visar sina rätta färger.
Det innebär nämligen att jag i framtiden inte behöver arbeta med den här människan. Tänk dig själv! Du hjälper någon in i det du gör, du hjälper någon att börja skapa sin egen business.. men personen misslyckas, p g a gör ingenting själv för att lyckas, fortsätter att förvänta sig underverk utan att själv bidra, ger till slut upp och skyller sitt misslyckande på dig för all framtid. Det här är inte den typen av människor jag vill dela mitt liv med ens på ett yrkesmässigt plan.
Så varje gång jag möts av “Det här är inte för mig!” följt av endera av de tre vanligaste fördomarna är jag Tacksam! Just av den anledningen. Jag försöker inte övertyga, inte insistera. Personen har där och då hjälpt mig att att inte göra ett enormt stort misstag i mitt liv. Vilket jag är Tacksam över!