Något som förvånar mig mer och mer är hur ofta och än mer hur många människor där ute i världen det är som accepterar en biroll i sitt eget liv. Som utan att ens fundera över det låter andra skriva manus och leda dem runt, istället för att själv ta besluten och bana väg.
Tanken här ovan är en sån där som många provoceras av, särskilt när någon i deras direkta närhet säger det. Snabbt som attan ska det till att påpekas hur lite personen ifråga åstadkommit och varit framgångsrik (enligt den allmänna uppfattningens mått av vad framgång är), utan att det ägnas ens en tanke åt vad den individen vill skapa i sitt liv. Det vore kanske bra att börja där. Börja med att förstå att alla inte finner mening i exakt samma sak och därmed inte vill “skapa” sitt liv på exakt samma sätt.
Samtidigt slår det mig så gott som alltid nuförtiden att den som blir provocerad och upprörd av någon som säger så (eller säger något annat vad det än är som provocerar den som lyssnar), blir egentligen inte provocerad av den som säger det. Egentligen är det åhörarens egen attityd till det som sägs som i sin tur skapar provokationen. Sug på den en stund!