att lära sig mata duvor

För ett år sedan hade jag ett och annat att säga om utbudet av kostsamma  “singelkurser” som finns, för den som inte har nog att göra på sin fritid, att ägna sig åt . Även i år har det ramlat in en rad kataloger med kostsamma kursutbud att botanisera i och frottera sig med. Dock är det inte så mycket singelkurserna som gör att jag reagerar den här gången, som annan skit (rent ut sagt) som människor förväntas betala en massa pengar för att lära sig, om det ens är något att lära sig.

Ta till exempel “Duvmatning”, under hela tre tillfällen och för en ringa kostnad av 795 kronor kan man få lära sig mata duvor. Det som är mest skrämmande är att det säkert finns människor som tycker sig ha pengar att lägga på något så galet. Bara att läsa kursbeskrivningen lockar fram skratt, tårar och rädsla över hur många som eventuellt anmäler sig. Vad sägs om;

“Vi lär oss bryta bröd i lämplig storlek och kasta utan att träffa duvorna i huvudet. Vi tränar in duvornas läten, huvudrörelser och stirrande blick för att smälta in och våga oss närmare. Öva gärna hemma framför spegeln. Du lär dig locka duvan att äta direkt ur handen. Eget bröd medtages.”

Bara att föreställa sig ett tiotal människor sitta på offentlig plats med tom, stirrande blick, röra lustigt på huvudet och härma duvors läten med handen full av brödsmulor är på så många vis skrämmande, skrattretande och samtidigt lite sorgligt. Finns det verkligen människor som är villiga att betala för det här?!

Kanske så att man borde rekommendera de som söker den här kursen att istället välja en singelkurs i matlagning, skotillverkning, dans, akvarellmålning, iPhone-användning, virkning eller vad tusan som helst. Träffa lite folk och umgås med människor istället för skadedjur.

Kanske borde jag också starta små kvällskurser i rent idiotiska saker. Vad sägs om 10 tillfällen för endast 2350:- kronor och du får lära dig hur man håller tyst?

This entry was posted in Allmänt and tagged , , , , . Bookmark the permalink.