det hände nyss och för evighet sen

För två månader sedan var det här datumet en lördag. Det är inte helt svårt att komma ihåg.

För två månader sedan framåt 16-tiden fick jag kalla fötter och var på väg att lämna återbud. Men innan jag hunnit så långt ramlade jag in på twitter och hävde ur mig den akuta ångesten där. Det var ni fanns där. Stöttade, motiverade och hjälpte mig upp på fötter igen. Påminde mig om hur fel jag tänkte om mig själv och såg till att jag stod för det jag lovat. Hade ni inte gjort det hade mitt liv inte sett ut som det gör idag.

För två månader sedan, vid en tunnelbana nära mitt hem, mötte jag honom. Klockan var strax efter 17.30. Tidsoptimisten i mig hade slagit till och dessutom var det snöslask ute att halka runt i. Jag var sisådär fem minuter sen. Det var också då jag märkte hur väl minnet fungerar. Han var sig lik trots full vintermundering. Sådär som jag mindes honom från den gången när han satt på min bakgård och fikade, en solig dag på vårkanten 2008. Allt stämde fortfarande sånär som på ett skinnställ. Jag är fortfarande inte säker på om han egentligen kände igen mig den här gången eller om han bara låtsades.

För två månader sen möttes jag av vackra ögon, självsäkerhet, en kväll fylld av charmiga leenden, god mat, hjärtliga samtalsämnen och nyfikenhet på ett sätt jag hunnit glömma att jag någon gång tidigare i livet fått uppleva. Det senare kan också bero på att det inte funnits någon sådan ynnest att komma ihåg.

Sen dess har livet tagit en annan vändning. Min garderob har de flesta nätter bott i ett hörn av ett golv som inte är lagt hemma hos mig. Mina resor till och från de dagliga verksamheterna har blivit längre. Fler middagar har lagats än de senaste tre åren sammanlagt. Mycket annat har också hänt och samtidigt inte. Ibland funderar jag på hur mycket min TV saknar mig, om kaffebryggaren gråter sig till sömns om nätterna eller om datorn möjligen söker nya kontakter för att kunna begära en omplacering.

Kanske borde jag vara hemma lite oftare ändå?

3 Comments

Filed under Sinnelag

3 Responses to det hände nyss och för evighet sen

  1. Det låter så härligt! Njut. :)

  2. Mia

    Visst är det underbart! Och skrämmande. Och för mig har det inte ens gått en hel månad sedan jag träffade honom för första gången…

    Kram, kram. :)

  3. newyn

    Mmm jag kommer nog snart och våldgästar i staden där du bor så att vi kan skvallra lite om dessa underverk! ;)

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *