Jag fixar inte det här. Sömnproblemen håller i sig. Jag fixar inte det här. Allt är ett enda stort töcken. Jag fixar inte det här. Att gå och lägga sig är bara förknippat med ångest och oro, inget eller ingen som lugnar. Jag fixar inte det här. Det är då demonerna har som mest makt, när jag ligger där ensam – utlämnad. Jag fixar inte det här. En enda liten gest, en enda gång då handling i form av närvaro kunde möta upp och ge substans åt orden som redan levererats. Ord som “jag gillar dig”, “bara dig jag vill sova med”, “jag älskar dig” men som aldrig planterats i en verklighet. En enda gång hade räckt. En enda. Men som det är nu? Jag fixar inte det här. Utan en känsla av trygghet kan jag inte sova. Jag fixar inte det här.
Tags: ångest, hycklerier, nedstämdhet, sömn
Håller med dig precis.. du är inte ensam om denna känslan.
kram
Tack!
Den mest påtagliga av alla mörka tankar när kvällarna är så här är den som säger;
“Life is what happens all around you and right now, but you’re not invited.”
(varför jag inte formulerat den på svenska handlar säkert om ett försök att på något vis lägga en försvarsgrund mot den tanken)