Av orsaker som jag inte minst letade jag i veckan som gick efter “snigel på ögat”. Ni som var med på den tiden och minns hur en 6 år gammal kille hade lysande idéer om vad man skulle göra med alla de som inte betalat sin TV-licens vet vad jag pratar om. Jag försökte helt enkelt hitta den filmsnutten, utan någon som helst framgång.
Dock hittade jag några ord om kampanjer som följt efter det hos Second Opinion men det var inte det som fick mig att fastna där. Istället var det deras kommentarer om hur Mogi och Aftonbladet gör narr av arbetslösa och den ersättning de får från (om de ens får någon) a-kassan att leva på. För något annat kan inte jag heller se att hon gör. Stackarn kan verkligen inte ha det lätt, behöva leva lite bättre än många gör under två veckor även om det inte alls är på den nivån hon är van vid. Visst blir jag irriterad över att se hur problematiska hennes två veckor är då hon ska överleva de hemska fjorton dagarna på endast 3770 kr. Endast? Som student har jag inte mycket mer att leva på än en arbetslös, dock med samma mängd utgifter som en vuxen arbetande människa, även om jag försökt skära ner på allt som verkligen kan ses vara onödigt. Fick jag en möjlighet att “behöva leva på” det i två veckor utan att ta hänsyn till tiden vare sig före eller efter skulle jag gråta av lycka!
Om jag minns rätt så har F. Kjellberg tidigare skrivit om hur det inte alls är synd om studenter på det sätt AB rapporterat om, vilket jag faktiskt håller med om. Att inte ha råd att äta annat än nudlar för att man är borskämd och bara måste ha en iPhone, snusa fyra dosor i veckan, dricka dyrt kaffe på stan, gå på krogen varje helg osv. är inget annat än idioti och felprioriteringar. Samtidigt faller väl de artiklar han valt att kommentera i samma sunkiga låda som “Mogis äventyr som arbetslös i två veckor” och kan knappast ta på allvar.
Själv vägrar jag nudlar, har inte köpt någon iPhone och har några gånger funderat på att krydda bloggen med mer av studentlivet, hur det inte alls behöver vara torrt och tråkigt för att man lever en bit under existensminimum (vet faktiskt inte var det ligger, men är säker på att det är högre än det här utifrån inkomster kontra utgifter) men inser samtidigt att det nog inte är lönt. Jag behöver i så fall ha ett roligare liv i övrigt för att det ska vara roligt eller ens relevant för någon att läsa om det.
December 15th, 2009 at 11:49
Det är väldigt tufft att vara student, men om du “bara” klarar av dina studier så har du uppfyllt allas förväntningar. Vänta bara tills du har jobb, hundra ungar, en kåt man, dagisföräldrar, klassföräldrar, lärare, förskollärare, stor tjock släkt, grannar osv osv att ta hänsyn till. Då är det inte utan att man ibland längtar till studentrummet och nudlarna…
Fast tillvaron känns sällan meningslös när man har barn. Det är fint.
December 15th, 2009 at 12:57
också en underlig inställning i sammanhanget och någonstans verkar det som om min poäng inte ens gick att komma i närheten av.
Tack för input.
December 16th, 2009 at 12:11
Nu var det ett bra tag sedan jag pluggade, men när man fått sitt studielån ska man ju också betala terminsräkning och kurslitteratur. Jag pluggade bl a statsvetenskap och det gick då rakt inte att låna alla böcker. Det är skitdyrt. Och hade studenter haft något som liknar en månadslön hade det varit frid och fröjd.
För mig är det enkelt. Du berättar att du är student. Jag hajar. Egentligen borde alla som någon gång pluggat på universitet eller högskola fatta allt omedelbart.
December 16th, 2009 at 12:13
En sak till: Mogi och Aftonbladet ja. De pissar på arbetslösa. Dessutom är den genomsnittlige arbetslösa van vid att INTE handla kläder stup i kvarten. Det räcker så bra med att man ska ha råd med mat, boende, TV, Internet, telefon och bil.
December 16th, 2009 at 12:30
Bara en sån sak. Inte ens när jag arbetade, bodde själv osv. såg jag bil som en självklarhet, än mindre så som studerande (eller som tidigare arbetslös).
December 18th, 2009 at 02:07
En bil kan ofta utgöra skillnaden på om man ska kunna få jobb eller ej.