bortstädad

När man inser att man blivit totalt eliminerad ur någons medvetandesfär ter det sig mest dumt att lämna dörrar öppna och ha återkopplande trådar kvar. Har svårt för bristen på mellanlägen. Är man inte supergullepluttenuttekjamis-vän är man visst inte värd att räknas alls.
Att ha en privat sfär att värna om accepteras tydligen inte även när man i klarspråk ritat upp hur oerhört viktig den är just nu. Uppenbarligen måste allt som inte accepteras eller går att finna någon förståelse för städas bort, glömmas, förnekas, elimineras, osv.

Att ny bekant inte kan få vara ny bekant och sedan låta resten få ta sin tid (och TID är vad det verkligen tar, speciellt när den privata sfären konstant trampas i trots tydliga ramar) är bara beklagligt.

A ja, bara att fortsätta rensa bloggrullar och andra spår då. Varför lämna dörrar öppna när de så tydligt ratats..

This entry was posted in Åsikter and tagged , , , , . Bookmark the permalink.