det händer att jag tröttnar
Jag blir så trött på mig själv. Jag blir så trött på min bristande disciplin, min dåliga karaktär och min oförmåga att sparka igång mig själv.
När jag vaknar (och faktiskt ofta redan kvällen innan) har jag en plan för dagen, saker som borde göras, måste göras och ibland också en bonuspost med det jag vill göra. I planen finns också en tidsuppfattning, ibland beroende på schemalagda saker i livet som involverar andra och mitt aktiva deltagande (de funkar bäst), många gånger för att jag behöver tidsmarkörer för att få fart på mig själv.
När sedan dagen är igång får jag plötslig alzeimers, akut synfel när jag tittar på klockan eller något annat passande som gör att hela dagsplaneringen faller. Som idag. Hade jag gjort det jag tänkt NÄR jag tänkte göra det så hade jag varit klar nu. Som så många andra dagar. Jag har inte tålamod nog för det här.
Jag blir så innerligt trött på mig själv.
Du kan ju titta in hos mig Genrep och de övriga. Sök på sirap i min blogg.
Du är inte ensam om sådana dagar.
Och då är frågan – vad beror det på att du får alzheimers och blir oförmögen att följa din planering? Är det bara slarv eller något mer?
kan vara vintermörker som tär, generellt bristande motivation, rester av sviterna närminnet fick ta för flera år sedan när jag förvisso såg till att kliva av stresståget innan jag nått utbrändhet men inte tidigt nog för att spara närminnesfunktionen. Oavsett vilket så ligger det på ett djupare plan än simpelt slarv.