Just nu känner jag mig som en praktikantapa. Jag hade tänkt ägna dagens tankar åt språkvårdsanhängarna men efter det som nyligen utspelat sig får det bli en annan dag. Istället blir det lite mer stolthet, eller pride åtminstone.
Söta, mysiga Anders Wallner såg jag första gången på Miljöpartiets mingel under Almedalsveckan i Visby. Senare samma kväll fann jag honom i twitterhörnan inne på Burmeister, nu pratar vi 5-6 personer som satt i ett hörn med varsinn mobiltelefon och twittrade, säkerligen minst lika mycket med varandra som resten av omvärlden. Oavsett allt det här har jag inte lyckats bli vare sig miljöpartist eller homosexuell. Däremot twittras det en del, men som sagt, annan story.
Häromdan blev jag uppjagad av min närmsta väninna med frågan om jag ville motionera mitt körkort den första augusti. Då jag frågade vart hon vill bli skjutsad fick jag svaret att det inte var hon utan Anders som behövde en chaufför i Pridetåget, “B-körkort det enda som krävs, inte ens hbt-kompetens…” vilket jag fann både roande och tja, mest roande faktiskt. Dock vet jag också att krypköra med en manuellt växlad bil (kan inte tänka mig att den är så lyxig att det är en automat) den sträckan är påfrestande (mest för nerverna) och meddelade väninnan att jag tänkte samla kyssar vid kanten av paraden (en ofrivillig vana från tidigare år).
Som twittrare går det ändå inte att låta bli att twittra lite till och kolla upp läget så jag frågade sötpojken om det löst sig med bilen. Då det inte gjort det slängde jag våghalsaktigt ut erbjudandet att om han såg till att Mr. Pride President i egen hög person kysste mig så kunde jag säkert köra bilen åt honom.
Idag fick jag minst sagt svar på tal; @neovletta Kom till Pride House-invigningen på måndag kl 11 så ska jag se till att @claesnyberg kysser dig
Så om det inte vore för att jag är uppbokad fram till klockan 13.30 på måndag så hade det varit en utmaning jag inte kunnat backa ur. Men är det ett snyggt sätt att backa ur på, eller borde jag kanske be honom om ett alternativ till måndagen?
För visst är det väl värt en kyss av en attraktiv (gråhårig dessutom!) man oavsett läggning, och som väninnan så sympatiskt uttryckte sig när jag konstaterat att har man satt fan i båten får man snällt ro honom i land; Aja, då är det bara att ro! =)
För inte kan man väl bara knuffa honom över bord?
Tags: efterklok, kyssar, män, politik, Pride, twitter, utmaning