Ska egentligen sitta med näsan i kurslitteraturen nu men vill ändå ge ett litet tips till er skitsnackande fegisar som uppenbart saknar ryggrad där ute. Kommer ni på idén att ljuga ihop vad någon annan ska ha sagt för att få folk att vända sig emot den personen så se för helvete till att ha gjort tillräckliga efterforskningar först för att lögnen åtminstone ska verka trovärdig. Annars är det väldigt lätt för den det gäller att veta att det är en lögn, och samma för de som faktiskt känner personen ifråga.
Vi kan ta ett väldigt tydligt exempel där.
På en tillställning för inte så länge sedan där jag var medbjuden som flickvän till min partner, med andra ord i första hand han som var bjuden, hände så som kvällen upplevdes och recenserades på plats av de som då kommunicerades med inget anmärkningsvärt alls.
I efterhand får jag höra att jag ska ha sagt det vara “spännande med alla framgångsrika singelkillar” som funnits med där under kvällen och sedan har det rasats över att jag varit illojal mot min partner.
Den som påstår detta har uppenbarligen inte haft koll vare sig på mig eller kvällen i sin helhet. Till en början pratade jag inte med några singlar den kvällen, möjligen en och det var en kvinna. Utöver det uttryckte jag i varje möte med någon ny vem min partner var och alltid med ett leende och stor innerlig glädje, helt enkelt för att jag älskar min partner och var stolt över hur fin han var den kvällen.
De möjligen framgångsrika män som överhuvudtaget samtalades med var bordsherren och övrigt sällskap som bordsplacerats nära mig vid middagen. De senare pratade framför allt företagande och drev en del med andra gäster i lokalen, samtidigt som vi klargjorde var i lokalen deras respektiven fanns under middagen.
Så vart kommer då ett sådant påstående ifrån?
Att jag skulle ha sagt något sånt?
Uppenbarligen från en kvinna som inte tycker om mig men som inte vågar säga det rakt upp och ner vare sig till mig eller de närmaste vi har gemensamt. Tragiskt bara där.
Men man kan ändå fundera på varför man då tror att en sån lögn ska verka trovärdig?
Kanske för att hon utgår ifrån sig själv. Uppenbarligen är hon av sorten som inte kan tänka sig annat än att bo på de finaste adresserna i stan, en människa som gör en poäng av att vara vän med en massa kändisar, ser till att hennes partner kommer från “rätt” skikt, gärna en omtalad familj osv. Mycket statustänk där. Givetvis är det kanske lätt då att intala sig att ALLA kvinnor, och framför allt de som flyttat till Stockholm är ute efter just de sakerna och absolut ingenting annat.
Dock måste jag säga. Utgår man enbart ifrån det och tror att det ska hålla att sprida en sån sak är man både naiv och korkad.
Hon har uppenbart missat att alla inte vill bo på Östermalm. Det är t.o.m. så att alla inte vill hänga på Stureplan, shoppa på Biblioteksgatan eller ha en massa kändisbekanta att klädsamt skryta om för “mindre lyckligt lottade” som flyttat hit. Hade jag varit det minsta inne på det spåret hade jag gjort något åt det redan för 12 år sedan (då jag flyttade hit).
Det hade säkert funnits mer passande lögner att försöka applicera i just min mun om personen verkligen ville vara säker på att såra. Om hon överhuvudtaget hade pratat med mig, eller lyssnat in vad jag sagt till någon som HADE pratat med mig så hade hon så klart vetat.
Då hade hon vetat att jag inte i första imponeras av materiella saker, ekonomisk framgång och de typerna av status. Att de snarare tråkar ut mig. Hon hade också vetat att jag inte har någon som helst önskan att leva med någon som anser det viktigare att jag går på skönhetssalonger 3-4 gånger i veckan (och gärna betalar för det) för att jag ska ha ett yttre som han kan vara stolt över att visa upp.
Hon hade absolut vetat att det viktigaste för mig är mötet med människan, att våga öppna upp och vara mottaglig, att faktiskt våga vara jordnära och mänsklig i det mötet trots sina framgångar, att det i så fall är DET som imponerar på mig. Inte framgångarna. Inte självgodheten. Inte den materiella statusen.
Det finns flertalet män som varit fulla av de tre senaste som jag utan omsvep har skällt ut och bett sluta prata med mig helt om de inte kunnat prata om något annat än sina framgångar, sina investeringar och sina ägodelar. Det har de inte klarat. Alltså har vi ingen kontakt längre.
Så vad säger ni? Känns det trovärdigt eller ens troligt att jag skulle ha uttryckt en sån enorm glädje över framgångsrika singelkillars närvaro i något sammanhang överhuvudtaget?
Att hennes man absolut och fullt ut tror henne är ju inte det minsta förvånande. Klart han inte vill kännas vid att han skulle valt att leva med en lögnerska.
(Nu åter till kurslitteraturen. Det blir en tung dag imorgon)
Continue reading
